Amortering

Så fungerar amortering

När du betalar av ett bolån gör du två saker samtidigt. En del av betalningen är ränta — vad banken tar betalt för att låna ut pengarna — och en del är amortering, som faktiskt krymper skulden. Bara amorteringen bygger ditt eget kapital. Räntan är en kostnad du aldrig får tillbaka.

Skillnaden syns tydligt över tid. På ett lån där du amorterar 2 procent om året är skulden efter tio år runt en femtedel mindre, och räntekostnaden sjunker i takt med att lånet blir mindre. Amorteringen är alltså inte en utgift på samma sätt som räntan — den flyttar pengar från ditt konto till din bostad.

I Sverige finns dessutom ett lagstadgat amorteringskrav som sätter ett golv för hur mycket du måste betala av varje år. Kravet trappas upp med lånets storlek i förhållande till bostadens värde. Det är alltså inte frivilligt att stå helt still med skulden på ett nytt bolån.

Rak amortering eller annuitet

Det finns två sätt att lägga upp betalningarna. Vid rak amortering betalar du samma belopp av skulden varje månad, och eftersom räntan räknas på en skuld som krymper blir totalbeloppet lite lägre för varje månad som går. Du betalar mest i början.

Vid annuitet är den totala månadsbetalningen densamma hela tiden. I början är merparten ränta och en liten del amortering; mot slutet är förhållandet det omvända. Fördelen är förutsägbarhet — nackdelen är att skulden minskar långsammare de första åren, och att den totala räntekostnaden därför blir något högre.

Svenska bolån läggs oftast upp med rak amortering. Fråga alltid vilken modell banken räknat med när du jämför två offerter, annars jämför du inte samma sak.

Är det smart att amortera extra?

Att amortera extra ger en garanterad avkastning som motsvarar din låneränta efter ränteavdrag. Ligger räntan på 4 procent och du får tillbaka 30 procent av räntekostnaden i skattereduktion, är den verkliga avkastningen på en extra amortering runt 2,8 procent — riskfritt.

Det som talar emot är likviditeten. Pengar du lagt in i bostaden kommer du inte åt utan att låna upp igen, och att utöka bolånet kräver en ny kreditprövning som du kanske inte klarar den dag du behöver det. En buffert på kontot är värd något som en amortering aldrig kan ge.

Den vanliga ordningen är: buffert först, dyra lån utan säkerhet därefter, och extra amortering på bolånet sist. Har du kvar ett blancolån med tvåsiffrig ränta är det alltid dyrare än bolånet.

Guider som går djupare

• Amorteringskravet — så funkar detSå funkar amorteringskravet 2026. Vi går igenom 1- och 2-procentsreglerna, vad belåningsgraden betyder för din amortering på bolånet, det slopade skuldkvotskravet och räknar på det i kronor.
• Bunden eller rörlig ränta?Bunden eller rörlig ränta? Vi går igenom hur de skiljer sig, vad listränta och snittränta betyder, och vilka frågor som avgör vad som passar just din ekonomi.

Relaterade begrepp

• Bolån

  Ett bolån är ett lån med bostaden som säkerhet. Säkerheten är skälet till att räntan är betydligt lägre än på lån utan säkerhet.

• Bolånetak

  Bolånetaket är Finansinspektionens gräns för hur stor del av bostadens värde som får lånas med bostaden som säkerhet. Sedan 1 april 2026 är taket 90 procent.

• Rörlig ränta

  Rörlig ränta följer marknaden och sätts normalt om var tredje månad. Den är oftast lägre än bunden ränta, men månadskostnaden kan både stiga och falla.

Fler ord under Ekonomi & lån

• RUT-avdrag