Amorteringskrav 2026 – hur mycket måste du betala av varje år?

Att amortera betyder att betala av på sitt bolån. I Sverige är det inte frivilligt. Lånar du en viss del av bostadens värde måste du betala av en bit varje år. Det bestämmer Finansinspektionen, och reglerna har funnits sedan 2016.

Det låter krångligt. Men det är enklare än det verkar när man sätter siffror på det. Och 2026 ändrades en av reglerna, så det är värt att läsa även om du trodde att du hade koll.

Grundregeln: din belåningsgrad avgör

Hur mycket du måste amortera beror på din belåningsgrad. Det är hur stor del av bostadens värde du har lånat. Lånar du 2 miljoner på en bostad värd 2,5 miljoner är belåningsgraden 80 procent.

Lånar du mer än 70 procent av värdet amorterar du minst 2 procent av lånet per år. Ligger du mellan 50 och 70 procent amorterar du minst 1 procent per år. Är belåningen under 50 procent finns det inget lagkrav alls. Men många banker tycker ändå att du ska fortsätta betala av, och det är sällan ett dåligt råd.

Tänk på att amorteringen räknas på hela lånet, inte bara på den del som ligger över en gräns. Är belåningen 71 procent amorterar du alltså 2 procent på allt du lånat.

Det skärpta amorteringskravet är borta

Tidigare fanns ett extra krav ovanpå det här. Lånade du mer än 4,5 gånger din bruttoinkomst per år fick du amortera ytterligare 1 procent. Det kallades det skärpta amorteringskravet, och det byggde på din skuldkvot – alltså hur stort lånet var i förhållande till vad du tjänar.

Det kravet är borttaget. I samband med regeländringen den 1 april 2026 slopades det skärpta amorteringskravet. Tjänar du till exempel 600 000 kronor om året och lånar 3 miljoner ligger du på en skuldkvot på 5 gånger inkomsten. Förut hade det gett en extra procent att amortera. Nu gör det inte längre det.

Kvar är alltså bara grundregeln som styrs av belåningsgraden: 1 procent över 50 procent, 2 procent över 70 procent. Det blev enklare, och för många högt belånade hushåll blev månadskostnaden lägre.

Samma år sänktes kontantinsatsen

Den 1 april 2026 hände en sak till. Bolånetaket höjdes från 85 till 90 procent. Det betyder att kravet på kontantinsats sänktes från 15 till 10 procent av bostadens pris.

Det hänger ihop med amorteringen. Lägger du bara 10 procent i kontantinsats ligger din belåning på 90 procent. Då slår det högre amorteringskravet till direkt – 2 procent per år. Mindre insats nu betyder alltså mer att amortera varje månad. Räkna på båda delarna innan du bestämmer dig.

Räkneexempel i kronor

Köpare A köper för 3 miljoner och lägger 600 000 i kontantinsats. Lånet blir 2 400 000 kronor och belåningen 80 procent. Eftersom det är över 70 procent gäller 2 procent. Det blir 48 000 kronor om året, alltså 4 000 kronor i månaden.

Köpare B köper för 5 miljoner och lägger 800 000 i kontantinsats. Lånet blir 4 200 000 kronor och belåningen 84 procent. Också här gäller 2 procent. Det blir 84 000 kronor om året, eller 7 000 kronor i månaden. Med de gamla reglerna hade köpare B fått ett påslag på grund av hög skuldkvot, men det är borta nu.

Köpare C har bott kvar och amorterat ner till 60 procents belåning. Lånet är 1 800 000 kronor. Då gäller 1 procent, alltså 18 000 kronor om året eller 1 500 kronor i månaden.

Amorteringen krymper med tiden

En sak som är skön att veta: kravet räknas om varje år utifrån vad du faktiskt är skyldig. När du amorterar minskar lånet, och då minskar också beloppet du måste betala av. Amorteringen i kronor blir alltså lägre för varje år som går.

Stiger bostadens värde sjunker belåningsgraden av sig själv. Passerar du 70-procentsgränsen nedåt går kravet från 2 till 1 procent. Men i det första året, när du gör din kalkyl, ska du räkna med hela amorteringen vid sidan av räntan. Det är då det kostar som mest.

Räkna in amorteringen från början

Amorteringen är en lika verklig del av månadskostnaden som räntan. Skillnaden är att amorteringen går till dig själv – du bygger upp ett eget kapital i bostaden. Men pengarna måste ändå finnas där varje månad.

På SökHem utgår du från vad du faktiskt klarar varje månad när du sätter din budget. Räknar du in amorteringen redan där matchas du mot bostäder som ryms i din ekonomi på riktigt, inte bara på papperet. Då slipper du obehagliga överraskningar när siffrorna ska betalas.